Tag Archives: Anna Anka

Brister i SvD:s kartläggning


SvD har gjort en kartläggning av moderaternas kandidater på valbar plats inför riksdagsvalet nästa år.

Viktigt ämne. Mer kompetent utfört än i vissa andra medier. (Man har trots allt gått djupare än att bara kolla på vad folk heter). Men den kunde fortfarande ha varit bättre på flera punkter.

A) Den etniska mångfalden på listan lever inte upp till vad M själva lovat. En teori är att demokratin i provvalet missgynnar kandidater ur etniska minoriteter. Var är då följdfrågan om Miljöpartiet? Där är den etniska mångfalden procentuellt bredare än i många andra partier – trots att MP tillämpar interndemokrati och så vitt vi förstått det (är de enda som?) inte går in från partistyrelsehåll och petar i medlemmarnas internval överhuvudtaget.

B) Andelen utomnordiska invandrare som kommit hit som vuxna är låg, skriver SvD. Okej. Men varför utelämnar man Sveriges största etniska och nationella minoritet? 675000 svenskar – är inte det en väljargrupp som borde representeras? VARFÖR osynliggörs sverigefinländarna kontinuerligt när det hade varit högst relevant att se hur representationen är där. Och ska man gå på första generation pratar vi runt 200.000 Finlandsfödda som varitlika utsatta för diskriminering och segregation som färska invandrargrupper idag.

Består moderaternas listor av 8 procent sverigefinländare eller vad det nu blir i andelar av befolkningen? Hur ser det ut i valkretsar i sverigefinländartäta bruksorter som exempelvis Eskilstuna? Varför får inte SvD:s sverigefinländska läsare den informationen? (Och av de finlandsfödda kandidaterna som finns – hur många är inte sverigefinlandssvenskar?)

C) Är den bristande representationen dålig för att det saknas kandidater som företräder bulgarers/somaliers/muslimers intressen eller för att minoritetsväljarna vill ha någon som representerar dem på valsedeln? Eller för att i det här fallet moderaterna ägnar sig åt diskriminering, vilket i sin tur grundar sig i vad? Rasism? Gamla allianser och vänner som håller varandra om ryggen där nytillkomna har färre allianser i provvalen? Hur var det med moderaternas mål att 20 procent av kandidaterna ska vara politikrookies?

Att få kandidater har utlandsklingande namn är en relevant uppgift att ta med när det nu verkar som att SvD har gått igenom var folk faktiskt är födda också. Annars är såna latmansundersökningar rätt meningslösa eftersom den exkluderar exempelvis Sara Andersson som har ett förnamn som är vanligt i arabvärlden för att hennes mamma är arab, och ett son-namn för att pappan är etnisk svensk.

Å andra sidan: om SvD/forskaren som citeras menar att det bara handlar om att identifiera en kandidat ur den egna etniska minoriteten borde ju en name-count räcka.

Om jag är svensk-polack (plats fem på Svensk invandrings fem-i-topp) och av någon orsak tycker det är superviktigt med polacker i politiken och inte känner någon av följande så är det ju Katrin Zytomierska jag identifierar som polack och vill ha i riksdagen, inte Anna Anka. Jag kommer inte heller att ha en clue om hon är född här eller invandrat som vuxen. Om problemet istället är möjligheten att som vuxeninvandrare gör karriär inom moderaterna och tillföra erfarenheter som saknas, då är det en annan femma.

Vi vill dock påpeka att de enda riktigt stora etniska minoriteterna i Sverige är sverigefinnar, svensk-irakier (varav en del inte hunnit få riksdagsrösträtt ännu), samt svensk-”jugoslaver”. Frågan är om en väljare ur dessa grupper, en svensk-bosnier exempelvis, är intresserad av att rösta på den konservativt troende muslimen Abdirisak Waberi bara för att de båda är ”muslimer”. Eller Mahmud Aldebe som först skulle kandidera för Centerpartiet.

Svensk-irakiska Abir al-Sahlani kandiderade till EU-parlamentet i somras, liksom svensk-kurdisk-syrianska Evin Cetin som körde en stenhård kampanj för att komma med. De bombade. Varför då? För få ur de etniska minoriteterna? i befolkningen? Eller för få av dem som röstade på dem?

Det är för övrigt intressant att Evin Rubars dokumentär Slaget om muslimerna sammanföll med att Abdirisak Waberis kandidatur för  Moderaterna blir offentlig. Det är också lite typiskt att hans roll som muslim hamnar i centrum i SvD:s intervju, istället för vad han vill göra i politiken. Vi hade i så fall velat se frågan ”Har moderaterna plockat in dig för att de tror att en massa muslimer automatiskt röstar på moderaterna om ”en muslim” står på listan? Den frågan borde förstås också ställas till dem som satte upp honom på listan.

/KM

Septembers och oktobers mest lästa på Medier och mångfald (och 7 som borde ha varit med)


Ny tradition hädanefter. Månadssammanfattningar av de mest lästa inläggen:

Oktobers fem-i-topp:

  1. Polisen i Sverige – opålitligare än den i Pakistan? 7 okt – SvD namngav inte helikopterrånarna och redaktionschefen angav att ett skäl till det var att många som först grips för grova brott senare visar sig vara oskyldiga. Pakistansvenskarna namngavs trots detta. I en kommentar till MoM skriver redaktionschef Martin Jönsson att det inte handlade om brottets art utanPakistansvenskarnas bakgrund. I vilket fall som helst blev texten oktobers mest lästa på bloggen.
  2. Skenheliga Expressen och briljanta Uppdrag granskning 14 okt – Pakistansvenskarna igen. Expressens chefredaktör Thomas Mattsson hänger ut Mehdi Ghezalis pappa för att han begärt pengar för en intervju, trots att Expressen med stor säkerhet betalat för en intervju vid minst ett tillfälle tidigare. Uppdrag granskning visar hur Pakistansvenskarna behandlades av medierna, vilket var mindre lyckat med tanke på att de släpptes utan åtal i slutändan.
  3. Skärpning, Newsmill – ”Svenskar och muslimer” 10 okt – Om det orimliga i Newsmills rubrik, när det finns massor med svenskar som är muslimer.
  4. Varför hajar DN inte det uppenbara? 23 okt- Om det obegripliga i att inte förstå hur många svenskar som berörs av och intresserar sig för Biljana Plavsic frigivning, och att därför ge nyheten motsvarande utrymme. Jugoslaver är Sveriges näst största etniska minoritet.
  5. Ut med bögarna och blattarna i svenne-TV 17 okt – Om att HIV-positive och homosexuelle Andreas Lundstedts Uppsalakör röstades ut från Körslaget för att sedan följas av Rodrigo Pencheffs team Rinkeby. Detta trots att dessa körer inte sjöng falskt och höll en mycket högre nivå än flera andra. Sverige är ett delat land och Uppsala- och Rinkeby-bor har annat för sig än att titta på TV på lördagskvällar.

Septembers sex-i-topp:

  1. Ändamålet helgar medlen 15 sept – Om klena argument för namnpublicering. Mest läst hittills på bloggen av alla inlägg.
  2. Hur nära ska en massaker inträffa för att vi ska bry oss?  29 sept – …eller snarare för att medierna ska ta upp det i sin nyhetsvärdering. För en dryg månad sedan massakrerades minst 157 människor medan 1250 skadades när de samlats på en stadion i Guineas huvudstad Conakry för att kräva demokrati. Kvinnor fick kläderna avslitna av soldater och gevär uppkörda i underliven. DN ansåg att det var värt en notis och Rapport gav nyheten 20 sekunder halvvägs in i 19.30-sändningen…
  3. Gellert Tamas vet vad han gör 25 sept- Om nya boken De apatiska
  4. Ingen rök utan eld 11 sept – Ännu mer Pakistansvenskar, om hur medierna snabbt vittrade blod, hur Ekots Nils Horner omotiverat redogjorde för Ghezalis etnicitet i strid med vad som sägs i de pressetiska reglerna, om hur TV4:s Rolf Porseryd slog fast att Ghezali inte hade rent mjöl i påsen och hur Nyhetskanalen kallade dem för svenska medborgare och inte rätt och slätt svenskar. Det har vi skrivit en egen reflektion kring som man hittar här.
  5. Invandrarna bidrar inte till Sveriges utveckling 23 sept- DN:s ledarskribent Hanne Kjöller tillåts ounderbyggt påstå detta på ledarplats i Sveriges största morgontidning utan att någon reagerar.
  6. Varför underskattar alla Sverigedemokraterna? 24 sept – Om att SD gynnas om de får spela martyrer på grund av blockerade annonser och om att de vinner debatt efter debatt eftersom motståndarnas argument är av typen ”du är dum” istället för att faktiskt bemöta det de påstår. (Som ofta inte stämmer).

…samt 7 inlägg som förtjänade fler träffar:

  • Skavlan väljer Schyffert framför Hassen Khemiri – När Anna Anka plötsligt skulle vara med i Skavlan petade man inte Schyffert som kan vara rolig i vilket program som helst (det var kärnan i hans medverkan). Nej man petar säsongens i princip enda person med minoritetsbakgrund, författaren Jonas Hassen Khemiri, som får se sin Idol Jay-Z som ska medverka, på tv istället.
  • 100.000 syrianer… – Fackorganet Journalisten skriver att det finns 100.000 syrianer i Sverige, en helt orimlig siffra.
  • TT gör det igen – TT skriver ut att frun till en hustrumisshandlare är thailändska trots att det inte har något med saken att göra.
  • DN friserar texter i efterhand? En kritiserad text i papperstidningen blev lite diskret annorlunda på nätet. Och DN tog bort MoM:s kritiska twingly-länk.
  • Även DN väljer den negativa vinkeln – DN skjuter in sig på att en större andel invandrare bor i utanförskapsområden istället för att vinkla på att människorna där fått det radkilat bättre när det gäller fler jobb och färre socialbidrag.
  • Försutten chans – DN skriver om rapport om stockholmarnas boendemiljö men väljer innerstadsperspektivet när det kunde varit en positiv nyhet om förorten istället.
  • Svartskalle som svartskalle – TV4 kör reklam för sin deltagare i Körslaget, Rigo Pencheff, men har istället lagt upp en bild på hans pianist (och bror) som han inte är särskilt lik. Den låg fortfarande kvar sist vi kollade.

KM

Vem får vara rasist? (Och varför är TV4 bättre än SVT på mångfald?)


TV4 har börjat sända dokusåpan Mammas pojkar på torsdagar, och för dem som gillar genren har den blivit en snackis i det lilla formatet att döma av en snabb googling. Konceptet känns igen från exempelvis The Bachelor – dvs en lyxvilla med singelkvinnor som slåss om en ungkarl, eller som producenten Tora Hekscher uttrycker det i Expressen (min kursivering):

– Det centrala är att att de ska passa ihop med killarna men vi vill även ge dem tjejer som de kanske inte har träffat tidigare.

Här finns dock en liten twist: även killarnas mammor är med, och de är såklart välcastade original.

Kvällstidningarna har hittills följt dokusåpan med halvhjärtat intresse men ändå ägnat en egen text åt mamma Susanne, en ”ålderslös lady”, som på bred skånska sagt att sonens flickvän ska vara ”inte för färgad”, ”en tjej som är av europeiskt ursprung i alla fall. Inga stora kulturkrockar, jag tror inte det är så bra i längden”.

Läsarna blir inte så mycket mer övertygade när hon försöker förklara i Expressen att hon syftade på hårfärg och inte hudfärg. Och det blir onekligen bra tv när mamma Susanne skruvar sig när hon i programmet pressas av två av flickorna som vågar konfrontera potentiella svärmor. Tjejerna understryker att Sverige är ett multikulturellt land och frågar om hon även syftar på ”färgade som beter sig väldigt svenskt” eller om hon har en särskild kategori för dem. (Något som kanske hade varit värt en följdfråga i sig, vadå bete sig svenskt, liksom).

Mamma Susannes skånska är för övrigt skrämmande lik Anna Ankas, som man kan höra här.

Gott så. Det är skillnad på hur kritiska man kan begära att medier är mot makthavare kontra skönhetskonsulter från Höllviken – eller barnskötare från Angered. För Susanne är inte ensam om rasbiologiska åsikter i programmet trots att hon är den enda som får stå till svars för dem. Även mamma Naima har lik i garderoben, vilket man kan se ungefär nio och en halv minut in i detta klipp på tv4 play.

Som MoM tidigare skrivit så undrar vi om personer med invandrarbakgrund kommer lättare undan i medierna än etniska svenskar, om de uttrycker dåligt underbyggda åsikter som har med invandring eller rasism att göra.

Självklart ska journalister behandla alla lika och Expressen borde ha frågat mamma Naima på precis samma sätt som mamma Susanne om vad hon egentligen menar med att det är otänkbart med en somalisk flickvän åt sonen Bobby. Sådan behandling underblåser föreställningar om etniska minoriteters särart för att inte tala om att det är frånstötande att det får passera okommenterat för de svensk-somaliska tittarna, varav minst en kommenterat på TV4:s hemsida.

Rasistiska kommentarer till trots (eller tack vare?) är förstås castingen väldigt lyckad av TV4. Naima har fått en ansenlig fanclub ute på nätet som tycker att hon är ”ball” och ”skön” och hennes stolta presentation av sin son Bobby har fått flera att lägga in facebook-kommentarer på TV 4 play. Hennes beskrivning av drömsvärdottern som lång, smal, storbystad oskuld skapar roade reaktioner, liksom klippen där hon trots att hon själv är uppenbart generad ändå frågar ut tjejerna om de är oskulder eftersom det för henne innebär en mindre risk för att de ska vara otrogna mot hennes älskade son.

Situationen Naima/Bobby blir också väldigt spännande eftersom han gör lågmält men kärleksfullt motstånd mot mamma och säger ifrån på skarpen när hon frågat ut flickorna på om de är oskulder.

Bobby trotsar i tredje programmet mammas uppmaningar om att satsa på den syrianska tjejen och väljer den han tycker bäst om, som råkar vara etnisk svensk. Genom hans och mammans dispyter blir det uppenbart för den som inte vet något om syrianer att de också är individer med olika åsikter som inte kan dras över en kam – inte så självklart i svensk tv som man kan tro.

Dessutom tillåts den syrianska tjejen Sara förklara att det är den naturligaste saken i världen för många syrianer att vara oskuld tills man gifter sig, på ett så självklart sätt att hela frågan undermineras.

Eftersom Bobbys/Naimas käbbel som övergår till arabiska föredömligt nog textas blir det språket till trots dessutom en för alla relaterbar diskussion mellan en irriterad son och en överbeskyddande mamma, istället för en med två obegripliga ”araber”.

Här finns en sak som är värd att ta i beaktande för malliga SVT som i år så nöjt plockade hem alla Kristallen utom en (Carina Bergs): hur kommer det sig att TV4 har en så bred etnisk mångfald i så gott som alla sina program, utan att ens göra en poäng av det? Och hur kommer det sig att TV4 trots sina mallade format bättre lyckas framställa invandrare som individer istället för Invandrare än vad SVT någonsin gjort?

TV4:s Let’s Dance, Idol, Förkväll, Körslaget, Mammas pojkar och Oskyldigt dömd är bara några exempel på detta. Bonde söker fru är undantagen men MoM tvivlar inte en sekund på att produktionsbolaget Meter film & television gjort sitt yttersta innan de gett upp. Meter har trots allt lyckats hitta flera kvinnliga bönder samt en bög-bonde som var singel och dessutom kunde tänka sig att vara med i tv, något som borde vara lika statistiskt sällsynt som tv-kåta singelbönder som tillhör en etnisk minoritet.

Väg detta mot den obefintliga mångfalden i SVT:s Skavlan, Livet i Fagervik, Här är ditt liv, På spåret eller Så ska det låta. Kan svaret vara så banalt som att TV4 inser att det finns reklampengar att hämta om även den sista femtedelen av befolkningen känner sig inkluderad i programmen?

KM

Skavlan väljer Schyffert framför Hassen Khemiri


TT Spektra och Dagens Nyheters tv-krönikör har missat det men pigga DN på stans Axel Björklund avslöjar att författaren och Jay-Z-fanet Jonas Hassen Khemiri var bokad till Skavlan i fredags. Det kan man också läsa här. När en viss Anna Anka ställde upp tyckte redaktionen att det skulle bli för trångt i studion. Valde redaktionen då att peta Henrik Schyffert som saknade logisk koppling till de övriga gästerna? Nej Skavlan sade istället, för att använda Anna Ankas ord, ”bye bye” till Hassen Khemiri.

Programmet var lysande. Skavlan darrade inte på manchetten en enda gång och varenda berättelse, skämt och ordväxling med gästerna höll tittaren oavbrutet intresserad.

Men. Henrik Schyffert hade varit lika rolig i vilket program som helst. Hans interaktion med de oomkullrunkeliga superstjärnorna Anna Anka och Jay-Z bestod dels i att hylla Jay-Z för att han är hip hopens gud och dels i att säga att det vore underhållande att vara gift med någon som delar värderingar med Usama bin Laden.

Schyffert var aktuell i veckan på Dramaten men Hassen Khemiri är aktuell även han med premiär på Göteborgs stadsteater. Även det en talande prioritering.

Tänk vilken diskussion man inte hade kunnat få till mellan Jay-Z och Hassen Khemiri Khemiri om ordens makt, rimmande och lek med språket om Hassen Khemiri fått vara med. Men framförallt:

Skavlan föll ännu längre ner på mångfaldspoängtopplistan när det gäller SVT:s uppdrag att spegla hela Sverige och kravlar väl nu någonstans i bottendivisionen tillsammans med Här är ditt liv. Hassen Khemiri var ju en gäst som inte ens hade blivit inkvoterad. Nu blev han istället aktivt bortkvoterad.

Public service? Vilken publiks service då?

KM