Tag Archives: miljonprogram

Vad hände med mediernas roll som folkbildare?


Det är rätt konstigt egentligen. I Sverige forskas det en hel del om invandring, migration, minoriteter och mångkultur, men det rapporteras rätt lite om forskningen med tanke på hur ofta invandringen är på tapeten. (Tack vare SD. Frågar man svenskarna brukar invandringen hamna relativt lågt ner på priolistan efter sådan som vård, skola och omsorg). 

Både i Sverige och internationellt har man upptäckt att invandrare ofta hamnar längst ner i hierarkin klassmässigt när de kommer till ett land för att sedan klassvandra. Till detta bidrar sådant som brist på kontakter, pengar, kunskap om hur man navigerar sig fram till toppen och så vidare. Har man ont om resurser söker man sig dit där det finns låga hyror, dvs ofta miljonprogram, osv.

Ju längre gruppen sedan befinner sig i landet och etablerar sig, klättrar uppåt, får representanter synliga i positiva sammanhang och på inflytelserika positioner, desto mer slutar folk att med fördomar stämpla gruppen kollektivt. Fördomarna faller i glömska och nya, färskare grupper tar de äldres plats.

Varför rapporterar inte journalister om detta? Är det helt enkelt på grund av bristande bildning, att man innerst inne tror att Jimmie Åkesson har rätt för att man är för dåligt påläst? Relativt få medier exponerade de många faktafelen i Jimmie Åkessons omdiskuterade debattartikel. TT var först. Sedan SvD. Aftonbladet tog ett dygn längre på sig att reagera. De hade artikeln en dag före alla andra men tog bara in drösvis med åsikter och analyser om SD:s skändlighet, istället för att visa hur argumenten är lögner.

Aftonbladets hantering av rubriken, där man satte en citatrubrik trots att inte citatet inte fanns i texten, gav Jimmie Åkesson ursäkten att få skriva ännu en artikel med ännu fler lögner på Newsmill, där rasisterna frodas att döma av kommentarerna.

Vilka fel? Tjaa att muslimerna i Sverige för 25-30 år sedan var något tusental individer och att vi idag har en halv miljon troende muslimer i Sverige. Det går inte att få ihop den siffran hur man än räknar. Om vi tar STT:s siffror så är det 100.000 svenskar som vid något tillfälle under ett år överhuvudtaget kommer i kontakt med en moské (och då räknas bröllop, begravningar med mera in).

Och för 25 år sedan, (det vill säga 1984)? Då rasade det libanesiska inbördeskriget för fullt, liksom flyktingarna därifrån, unga män som vapenvägrade varav en del hamnade i Sverige. Även kriget mellan Irak och Iran hade varit igång i flera år och vapenvägrarna från båda sidor fick sällskap i Sverige av politiska flyktingar, varav många kommunister, som flydde mullaväldet i Iran.

Men redan på 60-talet, det vill säga sisådär 40 år sedan, kom den stora toppen av turkar, även de muslimer, som arbetskraftsinvandrade till bland annat industrin, tillsammans med jugoslaver varav en del bosniakiska muslimer, samt araber från Marocko, Libanon, Syrien, Egypten, Palestina…

För 25 år sedan var muslimerna alltså redan långt fler än ”något tusental”. Jimmie Åkesson ljuger helt enkelt. Antingen av okunskap eller obildning. Frågan är varför han får göra det så obehindrat. Just med Aftonbladet-artikeln kom en mycket ovanlig faktagranskning. Kanske berodde den på att allt fanns i tryck och det var överskådligt. För det är inte första gången Jimmie Åkesson säger de sakerna.

Gustav Fridolin har välförtjänt fått mycket uppmärksamhet för sin dokumentärserie ”Vår mörka historia” i TV4, där han gör ett försök att påminna om hur historien upprepar sig. Det samma gör Doreen Månsson och Musse Hasselvall i UR:s ”Välkomna nästan allihopa” som inleddes med programmet ”När förlät vi Bert Karlsson?”. (Bert slog fast att alla tidningscitat var felaktiga, även det där han ska ha sagt att finnar kommer hit för att leva på bidrag).

I det senaste avsnittet intervjuar Gustav Fridolin en etnicitetsforskare som slår fast att på samma sätt som man pratar om somalier idag, pratade man i mitten av seklet talade om greker och italienare, och före det judar. Det vill säga som svårintegrerbara eftersom de har ”en annan kultur och en annan religion”. Den som försökte kläcka ur sig något sådant idag till exempelvis Paolo Roberto eller Augustprisnominerade Aris Fioretos skulle bli gjord till åtlöje.

Tidningarna hade under andra världskriget rubriker såsom ”Flyktinginvasionen ökas” innan Sverige stängde gränserna för de judar som försökte fly Auschwitz.

Sveriges första utlänningslag kom till för att hindra judisk invandring. ”Värdet av att vårt lands befolkning är av en sällsynt enhetlig, oblandad ras kan knappast överskattas”, läser Gustav Fridolin ur arkiven.

En sammanfattning av programmet hittas i 11:e minuten i det sista inslaget i lördagens nyhetssändning i TV4. Hela programmet kan man se på TV4 play och dit kommer man om man klickar här.

KM

Annonser

Språkprofessorn tittar i kristallkulan…


…och inser det få ännu hajat. Dramaten sätter upp pjäsen Pygmalion (Även känd som My Fair Lady i musikaltappning). Historien är den klassiska makeover-filmen/pjäsen där den oattraktiva tjejen blir en dam efter ett bad och lite språkträning. (Eller i High school-filmen genom att ta av sig glasögonen).

Eftersom cockney-tjejen Eliza Doolittle i Alexandra Rapaports tappning – (är efternamnet en ordvits?) – får prata Rosengårdsslang i svensk översättning har SvD:s teaterskribent Lars Collin skrivit en intressant artikel kring detta. Det mest intressanta kommer i slutcitatet från en språkforskare som fördjupat sig just i förortsdialekterna kontra ”rikssvenskan”:

Vilket språk överlever om 50 år?

– Båda två, fast starkt förändrade. Mycket beror på sociala skiftningar. Om gruppen av förortsungdomar tar sig upp i samhället är det mycket, mycket troligt att en del språkliga markörer också sprider sig till resten av samhället. Så blev det till exempel i engelskan, där mycket av dagens högstatusuttryck ursprungligen kommer längst bort från lågstatusspråket cockney. Markörer som visar på framgång och rikedom kommer ingen att gömma undan, säger Ulla–Britt Kotsinas.

Vi har redan sett det hända i Sverige. Exempelvis italienare var det inte status att vara i Sverige på 50-talet, de ansågs ha ”en annan religion” och ”en annan kultur” som var ”främmande” och ”inte kombinerbar med den svenska”. (Känns vokabulären igen?) Idag är det sexigt att vara italiano och pizza har blivit husmanskost. Och svensk-italienarna är inte längre koncentrerade till Sveriges fattiga förorter, ungefär som att irländarna i USA numera finns överallt eftersom det handlar om klass och inte etnicitet och klass är något som går att förändra. Det är bara det att folk glömmer fort när platsen som veckans strykpojke övertas av nya grupper.

/KM

Bland invandrargäng och äktsvenskar


Tosdagens stora nyhet i DN:s pappersupplaga bjöd på stor humor. (Tyvärr har man valt att inte publicera den online, så någon länk kan vi inte bjuda på). Men låt oss snabbt gå förbi det faktum att Sveriges största dagstidning väljer att lägga ett helt uppslag på att skriva om att två pojkar gripits för bilbränder i Uppsala (med den nyhetsvärderingen måste det vara bekräftat en gång för alla att vi verkligen lever i världens mest händelselösa land).

Men den största humorn ligger i sidoartikeln: Gripanden förvånar inte i Gottsunda. Vad hände här?

Så här lyder ingressen:

Gottsunda har blivit synonymt med brinnande bilar och invandrargäng som kastar sten på polisen. Att det i själva verket kan ha varit äktsvenska pyromaner som stått bakom en stor del av bränderna väcker ingen sensation. Gottsundaborna vet att allt inte är som det verkar.

Har DN dåligt samvete för tidigare rapportering, eller vad är det frågan om? För vem har annars satt likhetstecken mellan Gottsunda och ”brinnande bilar och invandrargäng som kastar sten på polisen”? Är det inte bättre att göra sitt jobb direkt, i stället för att försöka rätta till det som gått snett med en så här pinsam artikel?

Och vem i helsicke fortsätter använda begrepp som ”invandrargäng”?

Nåväl, tydligen var det inte ett gäng av ungdomar från en socialt segregerad del av Uppsala, vars föräldrar eventuellt är invandrare, eller som i alla fall har mörkt hår, som brände bilar, utan ett par grabbar som var ”äktsvenska”. Vi här på M&M måste erkänna att vi inte riktigt har hängt med i den senaste uppdateringen av Svenska Akademins Ordlista, så vi har inte riktigt koll på vad som definierar en äktsvensk. Men vi föreställer oss att DN:s reporter Juan Flores menar att de misstänkta gärningsmännen hette Andersson i efternamn, hade råttfärgat hår och togs på bar gärning med en bensindunk i ena handen och en falukorv i den andra.

Tydligt är i alla fall att det är såpass sensationellt att ”äktsvenska” ungdomar kan bete sig så nedrigt, att det är värt en helt egen artikel. Där det slås fast att det som DN just slagit upp så stort, inte väcker någon sensation i Gottsunda.

Tänk så olika världen kan se ut inne på en tidningsredaktion och ute i verkligheten.

/BF

Ut med bögarna och blattarna i svenne-tv


Uppdatering sist med länk till Rigo-intervju. Alla inlägg om Team Rigo finns här. Det sista kommer efter hans chat kl 16 imorgon.

Expressen skriver att ”karnevalen från Rinkeby” fick åka hem. Vilken färgad kalkonjournalistik, drypande av sarkasm och von oben-perspektiv. Behandla team Rigo som seriösa tävlande, det var det de var.

Det är svårt att inte notera hur de som åkt ut hittills varit de som avvikt från normen: Först Andreas Lundstedt, en bög som är öppen med sin HIV-smitta, och sedan en svartskalle som representerar den förort som mest symboliserar det mångkulturella Sverige. De var överlägsna i respektive program. Idag sjöng de andra körerna inte ens med när Team Rigo framförde slutnumret, förhoppningsvis för att de insåg att det bara skulle bli sämre då.

TV4.se är fullt med människor som kommenterar och är upprörda, som såg orättvisan. 57 procent av Aftonbladets läsare tyckte det var fel (vilket iofs betyder att 43 ville dissa honom framför någon av de andra). Aftonbladets artikel är seriösare, mer neutral.

Jag tror inte sponsorn Anton Berg förknippar sin produkt med positiva känslor på det här sättet, snarare med ilska och besvikelse. Ta in en jury eller vadsomhelst, det här håller inte. Det är samma sak i Idol. När man inte styr könsbalansen röstas alla tjejer ut av den övervikt tonårstjejer som tittar.

Hmm, igenkänning och normativitet framför kompetens, är det här en fingervisning om hur det ser ut i samhället i övrigt?

KM

Uppdatering: Rigo: ”Vår kör höll högst kvalitet” och ”Jag tror att man måste få röster från hela Sverige och inte bara storstadsregionerna”. Helt rätt!

Uppdatering 2: ”Jag är inte så ego att jag kör hela låten själv”. Rigo till Expressen-tv om att han mycket riktigt pushat sina kids och vill köra vidare med dem.

Uppdatering 3: Bloggaren G.E online uttalar sig å svenska folkets vägnar och gottar sig i att Rigo åkte ut eftersomhiphop inte funkar i Körslaget –  ”svenskar inte känner sig hemma i den musikstilen, inte vi som är äldre i alla fall”. 

Frågan är vilken hiphop han pratar om. Som ni kan se så var ju gårdagens låt I got you 1960-tals retro om något, och La bamba i program 2 går ännu längre bak, till 1950-talet. Pitbulls låt, uppträdandet i program ett är det enda som möjligen kan klassas som hiphop. Om bloggaren inte menar rap, förstås.

 Det mest underhållande är att han själv gillar Kanye West, trots att svennar i hans ålder ju inte ska känna sig hemma i musikstilen. Han kanske snarare menar att svenskar inte känner sig hemma med hiphopare. Jag undrar om svenskarna i Rinkeby skulle instämma…

Det är över. Och orättvist!


Rigo åkte ut. Kass. Sista inslaget hittar man här. Varför? Nu slutar jag titta på Körslaget.

KM

Larz-Kristerz-Stefan våldtog Axl Rose ikväll


Kvällens Körslaget, del 3:

Dansbands-Stefan: våldtog nyss Guns ‘n’ Roses i en grotesk rosa lantis-hårdrockvariant som vi inte sett tidigare och inte vill se igen. Märktes att detta inte är hemmplan, trots att han framfört sången innan. Vilket begränsat register.

Caroline af Ugglas: Positiva rysningar. Svårt att göra en ballad i körvariant generellt. Hade mått bättre av det där lammköttet på slutet som Caroline blir ”lämnad” av dock.

Idol-Ola: Bra sång. Energi. Men inte mycket till koreografi.

RIGO: Nejnejnej! Upplägg i presentationsfilmen: ”Förortskids/svartskallar skickas till NK och tanterna glor”. Vad är det för något? Vågade TV4 inte filma i ”förorten” och behövde fylla ut minuterna? Sant dock att man ofta hittar bättre råvaror ”i förorten” än på NK…

MEN vad söta de var! Vilket arr! Och tjejerna hade hajat att de var tvungna att vara publikfriande och satsa på utseendet (varför har team Stefan annars ställt sina blondiner i kort-kort längst fram)?

De läskiga annorlunda svartskallarna är idag vattenkammade, uppklädda i kostym, polerade, piffade, fiffade och helt ohotfulla. Nog vågar man väl rösta på dem i stugorna nu?

Synd att kameran inte riktigt hängde med hela tiden, och att solisterna inte övat riktigt tillräckligt (den söta blondinen som med sin svarta klänning skulle vara i blickfånget och kröna uppträdandet hann inte riktigt med).

Men vi pratar om små skönhetsfel på en len, ljuv och god créme brulée. Om Team Rigo åker ut är det inte deras fel.

Pontare: Klart mer energi än förra veckan. Det märks att Pontare är på hemmaplan. Sedan spårar det ut halvvägs i någon form av parodisk schamanism. Men med tanke på att svenskarna gillade detta i melodifestivalen antar jag att Norrlänningarna gillar det nu. Komplett med tonartshöjning.

Amy: Laget verkar också ha satsat på mer utseende (=hud). Medioker låt (något man inser är vilka dussinlåtar de flesta artisterna gjort… )Konventionell koreografi. Bra stämsång. Mycket energi.

Rigo var bland de bästa. Skicka hem Ola.

Bakom kulisserna på genrepet (Rigos blogg)

Läs alla inlägg om Rigo i Körslaget här.

KM

Uppdatering: Pontare först vidare. Sämre odds för Rigo. Sen Caroline, väntat, välförtjänt. Stefan fyra, oförtjänt. Ola vidare. Eftersom Amy är folkkär betyder det att det är kört för Rigo. FEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEL!!!!!!!!

Rigo gästar The Voice


Äntligen ett klipp man kan embedda. Här berättar Rigo i en intervju om hur det är bakom kulisserna på Körslaget och han har med sig två från Rinkebykören som får säga typ en mening var. Ur mångfaldsperspektiv sköter sig programledarna på The Voice bra – Rigo behandlas som en musiker vilken som helst:

För övrigt anser vi att TV4 någon gång ska inse att den bild på Rigo som de lagt upp på sin hemsida inte är på Rigo, utan att den föreställer Rigos pianist (och bror?) Tito. Pinsamt!

Vi upprepar frågan: Hur tänkte man? Att ”alla latinamerikaner ser likadana ut?” Uppenbarligen har den som valde ut bilderna åtminstone inte sett Rigos uppträdande i Melodifestivalen, med tanke på att Tito och Rigo stod bredvid varandra på scen – den ene i röd kavaj, den andre i vit.

KM