Tag Archives: SD

TT synar SD:s kort


Vi är fruktansvärt trötta på en del ”mobba SD-journalistik” som fått många tidningar att helt överge alla principer om saklighet och opartiskhet. Antagligen togs priset av Expressens etta på valdagen med bilden av en skrynklig SD-valsedel i rännstenen och texten ”Idag röstar vi mot rasismen”. Vad vill man uppnå med sådant? Mer martyrskap?

Nåväl. I ljuset av detta är det glädjande att se att TT istället håller sig till traditionell journalistik som går ut på att granska vederhäftigheten i politikers utspel, precis som tidigare gjorts av andra medier med exempelvis Jan Björklunds påståenden om studier som visar på den svenska skolans uselhet eller Maria Borelius utsagor om att hon inte hade råd att betala vitt för hemhjälp.

TT:s Lars Pedersen punkterar Johnny Skalins – SD:s ekonomiskt politiske talesmans – hänvisande till att hans siffror kommer från Svenskt näringsliv och riksdagens utredningstjänst genom att helt enkelt fråga dem. Riksdagens utredningstjänst konstaterar till och med att den bara kan belägga en besparing av strypt invandring på 91 miljoner – dvs Johnny Skalin hävdar att siffran är 100 gånger högre. Ett minus dock för rubriken ”SD saknar stöd för invandrarkalkyl” när det är invandrINGskalkyl som åsyftas…

Klassisk journalistik som sagt. Varför har så många journalister glömt hur sådan går till?

KM

Annonser

Lärorikt om SD kontra NyD och dansk folkeparti


Studio Etts Henrik Dammberg har gjort ett upplysande och sakligt reportage där man går igenom några likheter och skillnader mellan SD, NyD och Dansk folkeparti. Tidigare partiledaren Ian Wachtmeister säger bland annat att han ser paralleller. Lyssna här.

KM

Bra flyktingbarnsjournalistik


(3 uppdateringar sist med dels mer om Sydsvenskans undersökning som visar att bara 18 procent av kommuninvånarna är emot Vellinges flyktingboende och dels ytterligare ett intressant inslag)

I kölvattnet av den nu riksbekanta konflikten om Vellinge kommuns motstånd mot flyktingbarnsmottagande görs det en hel del bra journalistisk som är avsedd att nyansera och öka förståelsen:

1) Vad blir det av flyktingbarnen? Sydnytts reaktion visar att de inte är historielösa och påminner om att Sverige tagit emot ensamkommande flyktingbarn sedan åtminstone andra världskriget. Se den mycket starka intervjun med Birgitta Berg som kom hit som finskt krigsbarn! Människor glömmer så snabbt att Sverige (enligt Wikipedia) tog emot runt 70.000 barn bara under andra världskrigets sista år, och att 15.000 av dem stannade här. Svenskarna öppnade famnen.

Det är långt fler än de 2400 som anlänt i år, eller de 389 som anlände 2005. Den enda stora skillnaden mot idag är att krigshärden som barnen kom från låg geografiskt närmare. Birgitta Berg (som troligen hette något annat innan hennes adoptivfamilj ändrade hennes finska namn) berättar samtidigt hur dåligt hon mått av den assimilering hon tvingades till, en fråga som för övrigt Sverigedemokraterna driver.

2) Vilka tar emot flyktingbarnen? SvD hade i förra veckan ett reportage om ett familjehem där Danderyds kommun placerat två av ”sina” barn, ett syskonpar från Etiopien.

Danderyd tillhörde motståndarna fram till för några år sedan men går nu istället i täten genom att vara unika om att ge varje barn en familj istället för att de ska behöva bo på förläggning. Danderyd hänvisade tidigare till platsbrist. Det kanske är som en bekräftelse på detta som Danderyd placerar sina barn i andra kommuner trots att kommuntjänstemannen sjunger barnens lov som ambitiösa och duktiga framtida kommuninvånare. Orsaken framgår inte i artikeln, utöver förklaringen att Danderydsborna inte har tid med läxläsning.Två frågor som borde ha ingått:

  • Hur vet ni det, har ni pejlat intresset för att vara familjehem bland Danderydsborna och fått det svaret?
  • Vad fick er att ändra er.

Man hade också velat höra något om vad barnen tycker, istället för att höra hur kul de tycker det är med sina fritidsintressen. Trots detta är det ett bra reportage av Christina Wahldén, som fördjupar insikten.

3) Vad är det för barn som kommer hit? Helsingborgs dagblad har träffat några av barnen och låtit dem berätta själva om sina plågsamma upplevelser och drömmarna om en utbildning.

4) Sydsvenskan har hittat flera egna vinklar på frågan och varit nyhetsledande flera gånger, som idag. Ett belysande grepp var att låta det stridbara kommunalrådet chatta med läsarna med resultat av denna typ:

Per A.: Vi i Vellinge har röstat på dig av bl.a. anledningen att vi vill bo tryggt med våra barn. Vi har flyttat från Malmö till Vellinge av den anledningen. Jag hoppas du inser detta och stoppar dessa nya s.k. barn, som i de flesta fall är unga män?
Lars-Ingvar Ljungman: Mitt ställningstagande tycker jag är mycket tydligt!

och

Peter: Varför håller inte Vellinge en kommunal folkomröstning om mottagandet av flyktingar så att folket en gång för alla får säga sitt? Det vore väl det mest demokratiska? Varför vara rädda för vad folkmajoriteten tycker?
Lars-Ingvar Ljungman: Vi är inte rädda för vad invånarna tycker. Om ca 10 månader är det val och då kan alla som tycker att denna fråga är felaktigt hanterad rösta på ett annat parti. Det finns flera att välja på, både till höger och vänster om mitten.

Den sistnämnda frågan har Sydsvenskan tagit fasta på och låtit beställa en opinionsundersökning bland Vellingeborna – som visar att bara 18 procent av kommuninvånarna vill stoppa boendet. Problemet är att bara 500 personer är tillfrågade, vilket gör att undersökningen som gjorts av GFK Sverige inte är statistiskt säkerställd. Varför? Är Vellinge för litet för ett komplett underlag, eller?

Å andra sidan är 18 procent så extremt lågt att det ändå visar på en tendens. Till och med det dubbla hade varit det, om man tillfrågat 500 personer till och alla varit mot. Vi efterlyste redan i vårt första inlägg om denna fråga en nyansering om att inte alla Vellingebor är emot.

Sydsvenskan gör utmärkt journalistisk granskning när de inte bara köper kommunalrådets ord om att han talar för sina väljare, utan försöker ta reda på om det verkligen är så. Eller som Vellingebon Anders Bergman som är positivt inställd uttrycker det i Sydsvenskans intervju:

– Jag har ett stort frågetecken för om kommunledningen har koll på vad invånarna tycker. Kommunledningen gör antaganden baserade på egna värderingar, säger han.

Han säger att sedan han flyttade till Velllinge 1996 har han inte mött någon personligen som inte vill att kommunen ska ta emot flyktingar. Att kommunledningen driver linjen tror han beror på att de kritiska är de mest högljudda.

Vi har redan tidigare nämnt DN:s intervju med kristdemokraten som trakasserades när han ville utreda kommunbornas inställning btill flyktingbarn. Har en liten klick människor med främlingsfientliga åsikter fått härja fritt?

Idag citerar tidningen Sydsvenskans nyhet med skånemoderater som är tvärsäkra på att kommunalrådet kommer att ändra sin inställning till flyktingmottagning och även få med sig övriga moderatstyrda skånekommuner inom en månad. Här hade det varit relevant att fråga ”Vad grundar du din tvärsäkerhet på?”. (SvD:s rewrite finns här).

KM

Uppdatering: Som vi skrev ovan är det lysande av Sydsvenskan att beställa en opinionsundersökning av Vellingeborna samtidigt som det dras ner av att bara 500 personer svarade. (Dock tillfrågades över 1000, detta framgick inte av TT:s rewrite). Detta använder dock inte politikerna som argument när de försöker slingra sig ur mycket bra, kritiska frågor från SvD:s Henrik Ståhl.

Sydsvenskan har föredömligt nog skrivit en artikel om hur undersökningen gjordes. Den borde dock ha publicerats samtidigt med nyheten. Dessutom anges tidsbrist som skäl till varför inte fler intervjuer gjordes. Då borde den nyhetshungrige nyhetschefen som fattade beslutet ha gett sig till tåls och förlängt undersökningen, trots oro för att en konkurrent skulle kunna kläcka samma idé.

SvD.se toppar med Vellinge. På DN.se får man leta väldigt långt ner på sidan…

Uppdatering 2: Vellingemoderaternas kommunalråd börjar nu backa. Bra jobbat av Sydsvenskan att följa upp sin opinionsundersökning.

Uppdatering 3 (20 nov): Bloggaren Martin Moberg har hittat ett annat exempel på fördjupning från Sorsele, som tar emot flest flyktingbarn i landet i förhållande till sin storlek. Det är oklart vilka som gjort inslaget men det känns lite förenklat. Reportern säger att Sorseleborna tycker det hela är bra, vilket är mycket möjligt, men vilka är beläggen? Någon kritisk fråga hade varit på sin plats, eller en fråga om hur många av barnen som kommer i arbete.

Är ni rasister eller rädda om värdet på era villor?


(3 uppdateringar sist)

Det är självklart en kasst formulerad journalistisk fråga enligt John Sawatsky, eftersom den inte är öppen och dessutom innehåller värdeord.

Däremot vore det uppfriskande att någonstans hitta frågor som är tillräckligt kritiska för att visa på den konkreta orsaken till att Vellinge-borna vägrar ett boende för ensamkommande flyktingbarn, som Sydsvenskans nyhet lyder. (Om ni såg nyheten först någon annanstans så tipsa oss gärna – creddas den som creddas bör).

Där citeras kommunalrådets uttalande om att över hälften av alla flyktingar som kom till Sverige 1986 idag är beroende av socialbidrag. Det är anmärkningsvärt högt med tanke på att det i snitt tar 7 år för en flykting att komma i arbete. Därför hoppas vi innerligt att tidningen kontrollerat det. Problemet är att citatet inte är relevant i detta fall oavsett och borde därför inte ha tagits med.

Denna nyhet rör att Malmö kommun ska öppna ett tillfälligt transitboende för barn i skolåldern som ska vidare till slutkommuner. Oavsett om dessa blir socialbidragstagare i framtiden eller inte är det knappast en fråga för Vellinge.

Sydsvenskan gör helt rätt i att fråga hur det kan mobilisera Vellingeborna till denna grad, en i sammanhanget liten nyhet att Malmö hyr 30 platser på ett vandrarhem som står tomt. Tidningen borde dock inte ha släppt det där. Den fråga som saknas konkret i flera texter är ”varför”.

Förslag:

”Vad är det som gör att ni inte vill hjälpa de här ungdomarna”.

och

”Vad menar du när du säger att detta ska lösas på nationell nivå? Förordar du att staten ska lagstifta om flyktingmottagningstvång för kommunerna istället?”

alternativt

”Men är det inte er kommuner som nationen består av”?

P3 nyheter går vidare och Petra Haupt från SR Malmö ställer en mycket välformulerad fråga:

Men vad är värre med att det flyttar in ensamkommande flyktingbarn i Hököpinge jämfört med att det flyttar in andra?

– Vi vet att ungdomarna kommer från länder där situationen är helt annorlunda, och vi vet inte vad de har för känslomässigt bagage med sig när de kommer hit.

Följdfrågor:

Kan du definiera vad du menar med ”Helt annorlunda”? och ”vad spelar det känslomässiga bagaget för roll?” följt av ”Menar du alltså att terapi för en handfull krigstraumatiserade barn är något som Vellingeborna anser att de inte vill betala för och att det egentligen ligger bakom motståndet?”.

(Det är möjligt att det är så – eller inte, men en god journalists jobb är att komma fram till vad som ligger i botten, inte köpa flosklerna från politikerna).

Reportern plockar däremot upp politikerns beskrivning av frågan som ett problem för EU eller Sverige, istället för att framhärda med:

Varför tycker du att den är ett problem och Tror du att flyktingfrågan fortfarande skulle vara ett problem om alla kommuner tog emot några flyktingar var?

Sveriges radio P4 Kristianstad plockade snabbt upp nyheten liksom TT och SvD. Där citerar reportern följande ur kommunalrådet Lars-Ingvar Ljungmans uttalande på hemsidan:

”Detta agerande, som också skett i andra mindre kommuner i Skåne, visar på ett sammanbrott för svensk flyktingpolitik. Det kan inte längre vara ett kommunalt problem i Sverige att ta emot denna strida ström av tonårspojkar från oroshärdar i Asien och Afrika. Detta måste lösas på nationell nivå inom ramen för EU.”

Reportern frågar mycket riktigt kommunalrådet vad han menar men kunde ha gått längre även hon efter följande svar från kommunalrådet (särskilt som han enligt SR använt ordet ”cirkus”):

Om det är så att Malmö och de andra ankomstkommunerna uppfattar att det är ett problem ska vi kanske inte reducera det till en fråga för kommuner i Sverige, utan diskutera det nationellt samt inom EU.

Följdfråga: Men är det inte precis det Migrationsverket gjort, alltså diskuterat frågan nationellt genom att år efter år uppmana er att dela på ansvaret eftersom pojkarna söker asyl i landet Sverige och inte kommunen Skåne?

Frågan är var DN håller hus i en fråga som i förlängningen berör hela Sverige eftersom flyktingmottagning handlar om solidaritet från kommunerna. Den här artikeln från 2007 är vad vi hittar på DN.se, av utmärkte Ole Rothenborg. Där framgår att Vellinge är en del av den exklusiva klubben med kommuner som inte tar emot en enda stor eller liten flykting, och var åtminstone då den enda Skånekommunen som totalvägrade flyktingar.

Kanske vore det god journalistik också att visa att inte alla Vellingebor är mot flyktingar, även om de är oppositionspolitiker såsom Grön ungdoms Maria Ferm och Socialdemokraten Markus Blomberg.

När Sydsvenskan bevakar ett möte med ett hundratal hätska Hököpingebor är det kanske väl mycket renodlad flugan-på-väggen rapportering. Det är dock talande att den närvarande Sverigedemokratens problemformulering (”– Varför göra Malmös problem till Vellinges problem?”) rev ner de största applåderna.

Läsaren vill ju försöka förstå varför Hököpingeborna ser detta flyktingboende som ett problem, istället för att alla, reportrar inräknade, se det som självklart att det alls är ett problem.

För det handlar självklart inte bara om att bli överkörd av Malmö – Vellinge var ju emot flyktingar redan innan. Då ska journalisten få Vellingebon att specificera vad denna tycker att problemet egentligen är.

KM

PS. Vi släpper med glädje igenom kommentarer om mediebevakning men alla som vill diskutera sakfrågan och dela med er av vad ni tycker problemet är, göre er inte besvär. Denna blogg är till för mediegranskning, inget annat.

Uppdatering: Sydsvenskans politiska redaktör Heidi Avellan ger Vellingeborna rätt men slår samtidigt fast att argumentet som de tidigare haft om att det inte finns plats har visat sig vara ihåligt.

Uppdatering 2: Aftonbladet rapporterar här:

– Jag har hållit många liknande boendemöten, men det här var värre än något annat. Och kommunalrådet har ju klart deklarerat att han inte vill ha hit flyktingbarnen, förklarade hon.

Även Skånskan var på mötet, och har hittat ännu skarpare citat från Hököpingeborna:

En man konstaterade att folk röstar på moderaterna av ett visst skäl.
– Vi vill inte ha flyktingar här. Punkt. Slut.
Efter mötet var Rolf Andersson orolig för att någon skulle elda upp vandrarhemmet.
– Hoppas ingen gör det för då drabbas byns rykte. Men ägaren spelar verkligen rysk roulett.

Här borde reportern ha ställt följdfrågan:

-Är du mer orolig för byns rykte än om flyktingbarnen brinner inne?

Uppdatering 3: Moderaterna i Stockholm tycker inte som moderaterna i Vellinge, rapporterar SvD. Dessutom – och det här är viktigt – så påpekar socialborgarrådet Ulf Kristersson någon MoM länge misstänkt. Flyktingbarnen är en tacksam grupp att ta emot.

Fristående enheter som lätt kan placeras och inte utsätts för annan påverkan, med ofta ett klart uppdrag hemifrån om att utbilda sig eller sätta igång och jobba så att de kan börja skicka hem pengar/skicka efter sin familj.

SvD nyhetsvärderar helt rätt genom att skicka ner en reporter som rapporterar att det kan finnas en hotbild mot flyktingboendet. Bloggosfären är i uppror, rasister och humanister går loss på varandra. Så vi upprepar vår fråga: Var är DN? Samt fråga 2: Flyktingarna hamnar i Arlandakommunen Sigtuna och Öresundsbrokommunen Malmö när de söker asyl i staten Sverige. Kan någon fråga kommunalrådet om varför han anser att detta då är Malmös problem och inte Sveriges?

Vem vill vara verktyg åt SD?


MoM frågade sig i ett inlägg redan för en dryg månad sedan vilken reklambyrå det är som kommer att våga riskera den badwill det innebär att vara propagandaministerium åt Sverigedemokraterna (”Varför underskattar alla SD”). Inte så många reklambyråer är sugna, visar det sig enligt branschtidningen Resumé.

Vill ni läsa mer är det dock ingen idé att ni följer länken ovan. Den är reserverad enbart för Resumés läsare och det som framgår är det jag just skrivit. Reportern Niklas Svensson på Politikerbloggen har dock tacksamt rewritat.

KM

Varför underskattar alla Sverigedemokraterna?


Uppdatering sist med länk till SVT:s Debatt som avhandlade ämnet i tisdags.

Mymlan, Sveriges guru inom ”Nya medier” (de är ju inte så nya längre), länkar sedan länge vidare till intressanta bloggar och inlägg. Ett av dessa kommer från Per Torberger som skriver på Same Same But Different om att Aftonbladets beslut att säga nej till Sverigedemokraternas annonser gynnar SD.

Medier och Mångfald har inte kommenterat detta. I ärlighetens namn främst av tidsbrist men även i tron att en sådan analys slår in öppna dörrar.

Men när även Mymlan säger att Per Torbergers resonemang har ”en del nya infallsvinklar” känner sig MoM manad att säga detta även här:  Ja, en sådan policy hjälper SD.

Varför? Självklart för att så mycket av SD:s retorik går ut på att betona utanförskapet. Nu kan Jimmie Åkesson plocka poäng på att säga att Aftonbladet dumförklarar sina läsare och fryser ut SD som säger hur det är.

I viss mån har har ”>partiet dessutom haft fog för sin tes om utfrysning, när andra partier har vägrat att ta debatten med dem på högre nivå. Mona Sahlin har försökt och det gick sådär, delvis för att hon i likhet med de flesta andra, såväl journalister som politiker som har åsikter om SD, var dåligt påläst.

Är det någon fråga som åtminstone SD:s ledande skikt kan, så är det ju för tusan invandringen! Den som inte tycker som SD när det gäller invandringen måste ju kunna frågan istället för att avfärda SD som tomtar och sedan torska i en debatt.

Partiets slogan, exempelvis, är genial för att nå ut till den grupp av väljare man riktar sig till: ”Vi säger det du tänker”.

Eftersom den hängt med länge är den antagligen ihopkokad av någon inom partiet med osedvanlig talang för copywriting eftersom SD fått ekonomiska muskler på allvar i form av partistöd (bidrag!) först sedan framgångarna i kommunvalet 2006.

Reklamen är för övrigt inte ett spår som det skrivits särskilt mycket om: vilken reklambyrå är det som utformar den här reklamen som Aftonbladet redan i förväg säger att tidningen inte ska ta in? Och vågar denna reklambyrå ta risken för badwill som kan smitta av sig på andra kunder när det kommer ut vilken klient som reklambyrån arbetar för?

Nu dämpas dock effekten av att AB tycks stå rätt ensamma, trots att de andra medierna säkert är medvetna om vilken svår sits de hamnar i när de måste bedöma varje annons för sig och motivera om den utgör hets mot folkgrupp eller inte.

För tidningar gäller det att bevaka SD som man bevakar alla andra partier: påläst och kritiskt. Det är något som Expressens chefredaktör Tomas Mattsson tog upp i sin blogg när han motiverade varför Expressen tillåter samtliga annonser som inte är kränkande eller bryter mot lagen, oavsett vilket parti de kommer från.

Ett exempel på försök till granskande journalistik där alla behandlas likadant är Expressens grillning av Jimmie Åkesson i ”Stora partiledarutfråningen”, där han börjar glida på vissa frågor som inte rör invandringen. Om man tittar på opinionsundersökningar om vilka frågor som berör svenskar skulle många bli förvånade över hur pass långt ner invandringen prioriteras. Då gäller det ju att upplysa eventuella SD-väljare om var SD egentligen står i dessa högre prioriterade frågor. Det är såklart inte helt lätt eftersom partiet inte testats i hur trogna det är sitt partiprogram.

Ett annat bra exempel är SvD-kolumnisten Lars Berge som med argument och fakta effektivt pulveriserar Jimmie Åkessons påstående om att ”kulturella skillnader i konflikthantering” ligger bakom oroligheter i miljonprogramsområden.

Ett mindre lyckat exempel på att granska SD på samma sätt som andra partier är Sveriges Radios Kalibers wallraff-reportage där tre reportrar fick gå med i partiet (för övrigt identiskt med ett knäck som SvD gjort ett år tidigare). Resultatet blev rasistiska skämt och en uppmärksammad nidvisa om Olof Palme.

SVT:s Debatt lät Kaliber-redaktionen debattera mot SD med det sorgliga resultatet att dessa ”pålästa” journalister förlorade debatten. För vilka slutsatser kan man dra av denna punktmarkering av SD när de inte granskas på samma sätt som andra?

Hur är det med rasismen i andra partier om de skulle utsättas för motsvarande granskning som Kaliber utsatte SD för? En rimlig gissning är att SD drar till sig fler rasistiska element men Janne Josefssons valstugereportage från 2002 visade att sådana finns även inom etablerade partier och nu blir resultatet bara gissningar.

Bästa punschline i programmet Debatt? Jimmie Åkessons svar på kritiken om nidvisan han sjungit om mordet på Olof Palme: ”Jag lärde mig den i MUF”.

Uppdaterat: SVT:s Debatt diskuterade ämnet i senaste programmet. Ungefär samma sades där som här – och Jimmie Åkesson kunde gå hem mycket nöjd även denna dag.

Där sades en hel del som dessa naiva sd-kritiker aldrig lyfter fram i sin argumentation som består av Mona Sahlins ”Zlatan är bra” eller den SSU försökte med i Debatt:  ”vi vill överräcka en film om Hitler till dig Jimmie Åkesson”.

Nej det man aldrig hör var det forskaren Anders Hellström från Malmö högskola försökte ta upp – att Sverige i internationella jämförelser faktiskt är bäst på integration.

KM