Tag Archives: TT

Rapporteringen om schweiziska minareter


(4 uppdateringar sist)

Det ser ut som att schweizarna idag röstar fram ett minaretförbud. Det har överraskat bedömare eftersom det i landet – som befolkningsmässigt är något mindre i Sverige och som utifrån de uppskattningar som görs har en muslimsk andel av befolkningen som liknar vår – bara finns fyra minareter.

De etablerade politikerna har kritiserat förslaget och förordat ett nej i likhet med Amnesty och FN. Alla påpekade att det strider mot religionsfriheten och kan leda till att Schweiz som land dras inför Europarådet för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg.

Intressant nog är minareterna dessutom något som muslimerna började bygga på moskéerna efter inspiration av de kristna kyrktornen.

Folkomröstningen tros ha en smittoeffekt på de antiislamska strömningar som ser just nu i Europa. Folkomröstningar har direkt inverkan i landet där de sista kvinnorna fick rösträtt 1990. (Och som för övrigt inte sällan förväxlas med Sverige och vice versa).

Allt det och mycket mer kan man lära sig i veckans avsnitt av SVT:s program Existens som åkt till Schweiz och gjort ett ypperligt reportage med intervjuer med alla inblandade. Det är egentligen märkligt att Existens tittarsiffror inte är högre, med tanke på hur redaktionen på ett journalistiskt sätt och med fakta, bevakar just de frågor som så många i Sverige har åsikter om utan att egentligen vara särskilt insatta i.

Se programmet, som sändes i torsdags, här! Det enda man möjligen kan säga är att reportern inte tycks ta förslaget helt på allvar trots att en stor andel av schweizarna redan när det gjordes var för ett förbud.

SvD har som så många gånger förr också förstått vikten av något som på ytan liknar stolligheter och låtit Gunilla von Hall göra ett reportage som är kritiskt i båda riktningar. (Chefen för landets största, saudifinansierade, moské får också frågan om han tycker att kyrkbyggen ska vara tillåtna i Saudiarabien). DN har en kortare, men lika intressant text om kärnan till konflikten.

TT:s text hittar man här, här , här och här. Sydsvenskan.se tycks däremot ha missat hela frågan…

Uppdatering: 57 procent för, blev det, vilket rapporteras av DN och SvD bland andra. DN nöjer sig med TT medan SvD har korrespondent på plats. Smartast och mest underhållande är dock som så ofta kommentaren från den satiriska bloggen Badlands hyena

Uppdatering 2: Carl Bildt är kritisk till det schweiziska resultatet, rapporterar nyhetsbyrån AFP via The Local.

Uppdatering 3: DN.se har dagen efter kommentarer från Nyamko Sabuni, Muhammed Kharraki mfl. Vi har tillräckligt fullt upp idag och hinner inte kommentera dessa texter i detalj. Det är uppenbart att att målet bara varit att ”ta reaktioner” men med vissa smått anmärkningsvärda påståenden hade det inte skadat med följdfrågan ”hur menar du då, kan du specificera”?

DN har även en väl genomarbetad text som i botten kommit från TT men innehåller massor med länkar för den som vill läsa europeiska kommentarer till minaretomröstningen. Här en annan TT-text.

Uppdatering 4: Arash Mokhtari från mediegranskande Quick response som vi bloggat om förut, har bloggat om Existens-programmet och har en del synpunkter. Vi hinner inte kommentera det för tillfället men säg gärna om ni håller med.

/KM

Annonser

Thailändare hatar judar, eller hur det nu var.


(Uppdatering sist)

TT gör det igen. ” Judemisstro utbredd bland invandrare” är rubriken på en artikel från i dag. Den refererar till en dansk undersökning som bara till namnet borde få skribenten att haja till – ”Danmark och de främmande: Om mötet med den arabmuslimska världen”.

Det finns över 200 länder i världen som du kan invandra från. Det krävs alltså en ganska rejäl undersökning för att dra slutsatsen att invandrare i gemen hyser misstro mot judar (vad är förresten judemisstro för ord? Är det ett sätt att undvika det laddade uttrycket antisemitism?).

Nåväl, oroa er inte alla finnar, norrmän, chilenare, iranier, thailändare, lankeser, irakier, ryssar, kenyaner, polacker, italienare, kurder med flera, som klumpas ihop under TT:s rubrik. Det visar sig att det är fem grupper som får representera alla som inte är födda i Danmark, och som enligt de danska forskarna är ”främmande”: turkar, pakistanier, somalier, palestinier och personer från det tidigare Jugoslavien.

Vi har inte hunnit granska rapporten närmare, utan väljer bara här att konstatera det uppenbara: att i TT:s värld finns bara två folkgrupper: de som är födda i Sverige/Danmark av svenska/danska föräldrar, och så resten.

MoM och flera andra har tidigare uppmärksammat TT:s generaliserande språkbruk här och här. Då bad redaktionschef Mats Johansson om ursäkt och lovade att den sortens övertramp från TT är ovanliga. Det känns väldigt betryggande…

SvD GP NsD NT VK Ystads allehanda Corren BLT HD

/BF

Uppdatering: Mer info om studien hittar man här. Vi har dock (ännu) inte hittat den på nätet, den publiceras tydligen först på fredag och då antagligen enbart som bok.

SvD har svårt att uttala bokstaven ”F”


SvD hade på söndagen en artikel om socialdemokraternas riksdagslista i Stockholm (verkar inte finnas på nätet så vi kan inte länka). Etta: Thomas Bodström. Tvåa: Svensk-iranska Maryam Yazdansar. Eller? Nej, Yazdanfar ska det så klart vara, med ”f”. ”Tryckfelsnisse”? Ja kanske.

Vi läser vidare. Trea: Mikael Damberg. Fyra: Carina Moberg. Vilka har SvD valt att bildsätta artikeln med, den som har rubriken ”Segregation valfråga för S i Stockholms län”?

Jo med tre som tycks vara etniska svenskar, det vill säga Ett, Tre och Fyra. Nummer två, den personen som är ur en etnisk minoritet, henne har redigeraren helt sonika valt bort. Vi har även tidigare skrivit om hur SvD väljer bort ett utmärkt tillfälle att ha med minoriteter på bild utan att det känns krystat, (”Göm inte de mäktiga svartskallarna”).

Men så var det då det här med stavningen. SvD listar kandidaterna ända ner till 17:e plats och där, på plats 16, hittar vi kandidaten Mariam Osman Sherisay. Eller? Ni har såklart redan gissat det. Sherifay heter hon så klart…

Detta gör att man börjar undra om någon stavat namnen i telefon. Och vem det är som i så fall varit för lat för att fråga ”S som i Sigurd eller F som i Fredrik”? Utgår man redan från att ”invandrarnamn” kommer att bli fel? Är det därför det saknas en bild på nr två, för att redigeraren slog i bildarkivet och inte fick upp något på ”Yazdansar”?

Det är också något ironiskt att en artikel som vinklar på segregation inte tar upp det faktum att Socialdemokraterna som andranamn valt en relativt oerfaren 29-årig svensk-iranier i det valdistrikt som i förra valet förlorade många väljare ur de etniska minoriteterna till moderaterna? Till de moderater som har flera svensk-iranier bland sina annars typiskt få riksdagsmän med utländsk bakgrund.

Två av socialdemokraternas 17 stockholmsnamn har assyrsyrianskt, en även kurdiskt, två iranskt och en egyptiskt/eritreanskt påbrå.

5 av 17 kandidater är i paritet med Stockholmsbefolkningen och antagligen är siffran än högre eftersom namnet inte alltid avslöjar etnicitet. Alltså: är inte detta rätt relevant info att fråga Bodström om, ta upp i en analys eller fråga Socialdemokraterna, ifall detta är slump eller strategi?

Det är skönt att se att TT åtminstone fick det rätt, den här gången…

KM

Uppdatering: SvD har ett tiotal rättelser i måndagstidningen, men ingen av dem rör stavningen av Yazdanfars och Osman Sherifays namn…

Bra flyktingbarnsjournalistik


(3 uppdateringar sist med dels mer om Sydsvenskans undersökning som visar att bara 18 procent av kommuninvånarna är emot Vellinges flyktingboende och dels ytterligare ett intressant inslag)

I kölvattnet av den nu riksbekanta konflikten om Vellinge kommuns motstånd mot flyktingbarnsmottagande görs det en hel del bra journalistisk som är avsedd att nyansera och öka förståelsen:

1) Vad blir det av flyktingbarnen? Sydnytts reaktion visar att de inte är historielösa och påminner om att Sverige tagit emot ensamkommande flyktingbarn sedan åtminstone andra världskriget. Se den mycket starka intervjun med Birgitta Berg som kom hit som finskt krigsbarn! Människor glömmer så snabbt att Sverige (enligt Wikipedia) tog emot runt 70.000 barn bara under andra världskrigets sista år, och att 15.000 av dem stannade här. Svenskarna öppnade famnen.

Det är långt fler än de 2400 som anlänt i år, eller de 389 som anlände 2005. Den enda stora skillnaden mot idag är att krigshärden som barnen kom från låg geografiskt närmare. Birgitta Berg (som troligen hette något annat innan hennes adoptivfamilj ändrade hennes finska namn) berättar samtidigt hur dåligt hon mått av den assimilering hon tvingades till, en fråga som för övrigt Sverigedemokraterna driver.

2) Vilka tar emot flyktingbarnen? SvD hade i förra veckan ett reportage om ett familjehem där Danderyds kommun placerat två av ”sina” barn, ett syskonpar från Etiopien.

Danderyd tillhörde motståndarna fram till för några år sedan men går nu istället i täten genom att vara unika om att ge varje barn en familj istället för att de ska behöva bo på förläggning. Danderyd hänvisade tidigare till platsbrist. Det kanske är som en bekräftelse på detta som Danderyd placerar sina barn i andra kommuner trots att kommuntjänstemannen sjunger barnens lov som ambitiösa och duktiga framtida kommuninvånare. Orsaken framgår inte i artikeln, utöver förklaringen att Danderydsborna inte har tid med läxläsning.Två frågor som borde ha ingått:

  • Hur vet ni det, har ni pejlat intresset för att vara familjehem bland Danderydsborna och fått det svaret?
  • Vad fick er att ändra er.

Man hade också velat höra något om vad barnen tycker, istället för att höra hur kul de tycker det är med sina fritidsintressen. Trots detta är det ett bra reportage av Christina Wahldén, som fördjupar insikten.

3) Vad är det för barn som kommer hit? Helsingborgs dagblad har träffat några av barnen och låtit dem berätta själva om sina plågsamma upplevelser och drömmarna om en utbildning.

4) Sydsvenskan har hittat flera egna vinklar på frågan och varit nyhetsledande flera gånger, som idag. Ett belysande grepp var att låta det stridbara kommunalrådet chatta med läsarna med resultat av denna typ:

Per A.: Vi i Vellinge har röstat på dig av bl.a. anledningen att vi vill bo tryggt med våra barn. Vi har flyttat från Malmö till Vellinge av den anledningen. Jag hoppas du inser detta och stoppar dessa nya s.k. barn, som i de flesta fall är unga män?
Lars-Ingvar Ljungman: Mitt ställningstagande tycker jag är mycket tydligt!

och

Peter: Varför håller inte Vellinge en kommunal folkomröstning om mottagandet av flyktingar så att folket en gång för alla får säga sitt? Det vore väl det mest demokratiska? Varför vara rädda för vad folkmajoriteten tycker?
Lars-Ingvar Ljungman: Vi är inte rädda för vad invånarna tycker. Om ca 10 månader är det val och då kan alla som tycker att denna fråga är felaktigt hanterad rösta på ett annat parti. Det finns flera att välja på, både till höger och vänster om mitten.

Den sistnämnda frågan har Sydsvenskan tagit fasta på och låtit beställa en opinionsundersökning bland Vellingeborna – som visar att bara 18 procent av kommuninvånarna vill stoppa boendet. Problemet är att bara 500 personer är tillfrågade, vilket gör att undersökningen som gjorts av GFK Sverige inte är statistiskt säkerställd. Varför? Är Vellinge för litet för ett komplett underlag, eller?

Å andra sidan är 18 procent så extremt lågt att det ändå visar på en tendens. Till och med det dubbla hade varit det, om man tillfrågat 500 personer till och alla varit mot. Vi efterlyste redan i vårt första inlägg om denna fråga en nyansering om att inte alla Vellingebor är emot.

Sydsvenskan gör utmärkt journalistisk granskning när de inte bara köper kommunalrådets ord om att han talar för sina väljare, utan försöker ta reda på om det verkligen är så. Eller som Vellingebon Anders Bergman som är positivt inställd uttrycker det i Sydsvenskans intervju:

– Jag har ett stort frågetecken för om kommunledningen har koll på vad invånarna tycker. Kommunledningen gör antaganden baserade på egna värderingar, säger han.

Han säger att sedan han flyttade till Velllinge 1996 har han inte mött någon personligen som inte vill att kommunen ska ta emot flyktingar. Att kommunledningen driver linjen tror han beror på att de kritiska är de mest högljudda.

Vi har redan tidigare nämnt DN:s intervju med kristdemokraten som trakasserades när han ville utreda kommunbornas inställning btill flyktingbarn. Har en liten klick människor med främlingsfientliga åsikter fått härja fritt?

Idag citerar tidningen Sydsvenskans nyhet med skånemoderater som är tvärsäkra på att kommunalrådet kommer att ändra sin inställning till flyktingmottagning och även få med sig övriga moderatstyrda skånekommuner inom en månad. Här hade det varit relevant att fråga ”Vad grundar du din tvärsäkerhet på?”. (SvD:s rewrite finns här).

KM

Uppdatering: Som vi skrev ovan är det lysande av Sydsvenskan att beställa en opinionsundersökning av Vellingeborna samtidigt som det dras ner av att bara 500 personer svarade. (Dock tillfrågades över 1000, detta framgick inte av TT:s rewrite). Detta använder dock inte politikerna som argument när de försöker slingra sig ur mycket bra, kritiska frågor från SvD:s Henrik Ståhl.

Sydsvenskan har föredömligt nog skrivit en artikel om hur undersökningen gjordes. Den borde dock ha publicerats samtidigt med nyheten. Dessutom anges tidsbrist som skäl till varför inte fler intervjuer gjordes. Då borde den nyhetshungrige nyhetschefen som fattade beslutet ha gett sig till tåls och förlängt undersökningen, trots oro för att en konkurrent skulle kunna kläcka samma idé.

SvD.se toppar med Vellinge. På DN.se får man leta väldigt långt ner på sidan…

Uppdatering 2: Vellingemoderaternas kommunalråd börjar nu backa. Bra jobbat av Sydsvenskan att följa upp sin opinionsundersökning.

Uppdatering 3 (20 nov): Bloggaren Martin Moberg har hittat ett annat exempel på fördjupning från Sorsele, som tar emot flest flyktingbarn i landet i förhållande till sin storlek. Det är oklart vilka som gjort inslaget men det känns lite förenklat. Reportern säger att Sorseleborna tycker det hela är bra, vilket är mycket möjligt, men vilka är beläggen? Någon kritisk fråga hade varit på sin plats, eller en fråga om hur många av barnen som kommer i arbete.

Vilket folks hus? (Heja HD, tunnt TT)


Helsingborgs dagblad har ett riktigt scoop i tidningen idag:

Det visar sig att Folkets hus i Landskrona bara tillåter ett ”invandrarbröllop” i månaden (liksom andra ”invandrar”evenemang, kryper det senare fram). Dessa ska dessutom betala högre hyra än andra. Helsingborgs dagblads reporter Magnus Arvidsson ska ha en guldstjärna för sin fråga, som kunde användas som ett skolexempel på god journalistik. Han ställer den till Folkets hus föreståndare Lars Svensson, även ledamot i kommunstyrelsen för Socialdemokraterna:

Vad menas med ”invandrarbröllop”?

— Det är ju de som bor i stan. Det är rätt mycket kurder och palestinier som gifter sig. Det är något med orientaliskt ursprung, man kan ha 400–500 gäster.

Europeiska invandrargrupper ingår inte i begreppet.

Magnus Arvidsson har som den kompetenta journalist han är självklart även hittat ett case. Egenföretagaren Habib Ramadani ville för ett och ett halvt år sedan ville hyra lokalen för sin sons bröllop. Bakläxa till redigeraren här, som satt förnamnet Habib ensamt i rubriken, trots att regeln inom journalistiken är för- och efternamn eller enbart efternamn. Nåväl. Ramadani är från ett europeiskt land, inte ”Orienten”, var nu den må ligga. Han fick nej ändå:

Bokningen hänvisades till föreståndaren Lars Svensson, eftersom det var ett ”invandrarbröllop”.

— Skulle han sagt ”nej, det är bokat” hade det inte varit mer med det. Men han undrade vilket land jag kommer ifrån.

Kosovo, var svaret.

— Han sa: ”Inte till er, ni slänger tårtan på mattan istället för i munnen”.

Habib Ramadani letade förgäves efter utvägar. Han erbjöd sig att anlita en städfirma, så att det säkert skulle vara rent. Svaret var att det inte hinns med innan nästa bokning.

— Då erbjöd jag mig att betala för två dagar. Men han sa att det är Folkets hus, och då måste folk ha tillträde.

Ramadani och Svensson kom aldrig så långt att de diskuterade priset.

— Jag sa att jag var beredd att lämna en stor summa pengar som deposition. Även när jag berättade att det blir en alkoholfri fest blev det nej.

— Är inte jag folk? Då jag betalar skatt är jag en del av samhället. Men när vi ska hyra lokal för bröllop är vi plötsligt bara invandrare.

— Om nu någon ställt till med något på Folkets hus, är det väl honom man ska kräva på ersättning? Det gäller väl vem som helst?

HD gör allting rätt. De följer upp med en intevju med myndigheten Diskrimineringsombudsmannen, DO, som konstaterar att Folkets hus är inne på hal is. De har kollat upp dessa icke existerande grannklagomål till miljönämnden som ska ligga bakom policyn. Och bjuder på stor komik när ägaren förnekar att föreståndaren ägnar sig åt diskriminering, trots att denne själv öppet berättat det för HD i en intervju.

Ska man önska något mer hade det förstås varit att Arvidsson frågat föreståndarenvarför han inte helt enkelt sätter upp regler som gäller för alla, ”invandrarbröllop” eller ej; typ: Alla ska faktureras och ha betalat i förväg för att få tillträde till lokalen. Deposition gäller, som betalas tillbaka om städat, annars bekostar städfirma. Vid varje hundratal gäster måste man betala för en extra inhyrd väktare, etc. Så funkar det ju på så många andra festlokaler i Sverige.

Det var slarvigt att skriva att inga svenskar vill hålla bröllop i huset, för det är gissningsvis etniska svenskar man menar och då ska det stå.

Det hade också varit värt att slå en signal till Folkets hus och parker och höra om fler av deras medlemmar har rasistiska policies, och hur de ser på sådant agerande bland sina medlemmar. Smat kanske hur de definierar det ”folk” som husen är till för.

Folkets hus växte fram samtidigt med arbetarrörelsen. Idag utgörs en väsentlig del av arbetarklassen av människor ur olika etniska minoriteter. Men såväl arbetarrörelsen som obskyra rörelser som AFA tycks förhålla sig till detta på lite märkliga sätt, istället för att behandla etniska minoriteter som människor vilka som helst. Då är artiklar som Magnus Arvidssons oerhört viktiga.

För att inte tala om hur viktiga de är för dem som vill hitta en billig lokal till sitt bröllop. Och hur väl de illustrerar att bra ”mångfaldsjournalistik” inte har med reporterns etnicitet att göra (för att vi helt utan belägg och bara på grundval av namn, vilket en reporter aldrig skulle komma undan med, gissar att Arvidsson är etniskt svensk)…

Bra jobbat! Ur journalistiskt hänseende börjar den här veckan upplyftande!

TT ska däremot ha en fet känga för att man inte gör som HD och sätter citationstecken runt ordet ”invandrarbröllop” med rubriken ”Folkets hus nobbade invandrarbröllop”. HD har ifrågasatt ordet på goda grunder (för Folkets hus är inte alla invandrare invandrare, bara ”orientaler” oavsett var de är födda, tycks det som). TT bara sväljer definitionen utan reflektion.

Vem vet om den svensk-kosovanska brudgummen och hans brud ens vandrat hit? De kan mycket väl vara födda här = inte invandrare. Så sent som förra veckan fick TT göra en pudel (vi skrev så klart om det, först i inlägget ”Vi på TT är inga invandrare” och sedan i ”Vad var det vi sade…”).

Vi uttryckte viss skepsis när redaktionschef Mats Johansson försvarade sig med att TT sällan gör bort sig i sådana sammanhang och fick tyvärr rätt. Precis som förra veckan fortplantar sig TT:s skeva rubriksättning till otaliga mediesajter som inte tänker själva. Dessutom vinklar man på caset och inte den strukturella diskrimineringen.

Uppdatering: The Local rewritade och översatt till engelska. Där är ”immigrant wedding” som sig bör satt inom citationstecken. The Local (som direktöversatt nästan hela HD:s text med förhoppningsvis tidningens goda minne) avslutar med att i likhet med MoM citera syftet med Folkets hus och parker från hemsidan.

KM

PS. Hör förresten inte Helsingborg till dem som nobbar ensamkommande flyktingbarn?

PS2: Är det inte mer tunnsått med artiklar om etnisk strukturell diskriminering nu jämfört med, säg, sekelskiftet?

SvD Sydsvenskan Aftonbladet VLT VK BLT Bohuslänningen Metro Norrbottens-kuriren UNT Folkbladet GP Västerviks-tidningen Sydöstran Piteå-tidningen Dagen NT Nyhetskanalen Corren

Är afghaner lika mycket värda som svenskar?


Svenska medier rapporterar i dag att fem svenskar skadats efter att ha kört på en sprängladdning i Afghanistan. En medföljande afghansk tolk råkade ännu mer illa ut och dog.

Vi på MM noterar att någon av journalisterna på presskonferensen faktiskt tänkte ett steg längre och frågade om tolken hade samma skyddsutrustning som soldaterna. Det kunde Försvaret inte svara på. Skulle så inte vara fallet har reportern kommit en skandal på spåren, och flera medier, bland andra SvD och TT, nämner frågan som inte fick något svar.

Ovanstående är ett bra exempel på hur en nyhet kan ge upphov till fler, om journalisterna vågar vidga perspektivet några millimeter bortom den självklara ”svensk-kopplingen”.

Nu är det bara att hoppas att de inte släpper frågan: Har afghaner som arbetar för svenska Isaf-styrkan sämre skydd än svenskarna?

/BF

Uppdatering: Frågan om skyddsutrustning ställdes även i Aktuellt, om än i förbigående, och svaret, om att utrustning erbjuds men inte är obligatorisk, bekräftas av flera kommentarer som kommit in. Vi har därför gjort ett undantag från principen att inte släppa fram kommentarer som rör sakfrågan och inte mediernas bevakning av den.

Detta aktualiserar nämligen följdfrågor som journalisterna borde ställa till Försvaret: Varför upplever ni inte att ni har samma ansvar för tolkarna som för era soldater? Det är inte första gången som frågan aktualiserades. När Danmark lämnade Irak sökte några tiotal tolkar som arbetat för soldaterna asyl i Danmark, eftersom de nu ses som femtekolonnare i Irak. Det krävdes en EXTREM opinion innan det till slut gick igenom.

Vad var det vi sade…


Denna blogg kom delvis till för att vi trodde att den mediegranskande redaktionen Quick response lagt ner. Vi drog den slutsatsen av att det inte publicerats en enda granskande text där på tio månader. Eftersom det arbete som Quick response gjort är viktigare än någonsin försöker denna blogg ideellt ta vid där Quick response slutade.

Därför blir vi lite förvånade över att upptäcka att Medievärlden trots detta valt att citera Quick responses siste redaktör Arash Mokhtari i egenskap av just detta. Vi undrar lite stillsamt varför Quick responses hemsida då inte uppdaterats sedan i februari och varför Arash Mokhtari bloggar på Sim(o)s medieblogg istället för på sin egen sida? Journalisten kallar Quick response för ett nätverk. Det är det inte, utan en redaktion med en eller flera anställda journalister. (Att döma av hemsidan enbart Mokhtari).

Skälet till att vi upptäckt detta är dock glädjande. Vi uppmärksammade i onsdags med inlägget ”Vi på TT är inga invandrare” att TT skickat ut en text med en vansinnig rubrik och länkade brett till de medier som tagit in texten. (Se sist i inlägget). Även Arash Mokhtari tycks samtidigt ha skrivit om detta på simo-bloggen (se länk ovan).

Detta snappades upp av Medievärlden och Journalisten, och senare UNT:s ledarblogg och Medierna i P1 med flera, och, framförallt, så gjorde Mats Johansson avbön även om han ursäktade sig med att dylika övertramp från TT är ovanliga. Vi, som följer detta, är inte lika övertygade om den saken. Särskilt många mått och steg verkar inte ha vidtagits på redaktionen heller för att förhindra att detta ska upprepas…

DN SvD Sydsvenskan VK Ystads allehanda Piteå-tidningen HD notisen DT Bygg Skåne Barometern

KM